Man vet sällan vad man harTills man inte har det kvarHan behandlar mig som skräp fast jag var “born to be a star “Man vet sällan vad man harHan åker runt från stad till stadAlltid så positiv och gladHan levererar lite kärlek hon kan leva på ett tagAlltid så positiv gladHan vet precis vad hon vill haHan får nån annan att må braHon inhalerar in hans värdighet i varje andetagFör han har det hon vill haMen han vet lika väl som jagDet finns en dyster morgondagHan ringer upp mig dagen efter och han mår inte så braSå jag tröstar han ett tagKanske kommer det en dagDå jag är mindre sentimentalMen tillsvidareSå väntar jag på sena samtalDom ser förbi dig men inte jagOch jag hoppas ganska snartAtt jag står upp och tar tillbaksAllt den tid jag lägger ner på att få honom o må braJag har slitit färdigt jag är klarJag har slitit färdigt jag är klar
